Vattenkoppor

Så har vattenkopporna kommit till stackars Jalmar. Verkar som det har varit en riktig epidemi denna våren. Vart man än är så nog hör man om något stackars barn som fått de där jobbiga plitorna. Väldigt, väldigt smittsamt är det också. Räcker att du varit i samma rum med någon som burit på det (smittar både innan och under tiden det bryter ut) och cirka två veckor senare dyker de små rackarna upp på skinnet.

Första dagen var inte alls farlig för Jalmars del. Ett par koppor i pannan, ett par på magen och han var inte alls påverkad, utan lika sprallig och glad som vanligt. Andra dagen dök där upp några till, ett par, tre i nacken och på ryggen och någon enstaka till på magen. Samma här, inte alls påverkad och det här kommer ju att bli en lätt match tänkte vi...

Så idag, tredje dagen, har det blossat upp vattenkoppor precis överallt på min stackars lille kille. Dagen började ändå hyfsat bra, lördag och allt, den bästa dagen för att man får godis såklart och hela familjen hemma tillsammans. Efter hand som dagen rullat på här har Jalmar blivit mer och mer gnällig och ledsen, vissa koppor har börjar klia rejält och som Jalmar uttryckte det :-"Jalmar mer vattenkoppor nu, nääääeee!!" Nu har han alltså koppor över exakt hela kroppen: i hårbottnen, vid öronen, ansiktet, halsen, nacken, ryggen, magen, armarna, rumpan, snoppen, benen, ja till och med under foten. I kväll har han varit hängig, ögonen och näsan har börjat rinna rejält och han har fått feber. Tycker så synd om honom, min fina, fina Jalmar!

Ja, det är väl bara en tidsfråga innan Arvid också får det. Tobbe har redan haft det, men inte jag, så lite nojig är jag. Men peppar, peppar, så har jag ju jobbat ganska många år inom barnomsorgen och stött på många fall av vattenkoppor, men aldrig lyckats få det själv. Fast jag känner mig såklart inte ett dugg säker, risken är ju ganska stor då vi bor under samma tak, andas samma luft och rör vid varandra osv. Det värsta är att vi ska till Mallorca om fyra veckor och inkubationstiden är 10-20 dagar. Alltså kanske inte Arvid eller jag får det förrän om ett par veckor och då kanske inte kopporna hinner läka innan vi ska dit. Man får ju inte flyga om man har vattenkoppor eftersom det är så smittsamt. Usch, hemska tanke, hade varit så typiskt! Nä, måste se det positivt och hålla alla tummar! Fortsättning följer..