Kalla mig gammalmodig eller nåt, men är det bara jag som tycker att det blir alldeles för mycket tv-tittande och datorspelande bland dagens barn?! Jag utgår från min egen familj och på sistone har det blivit för bra. Visserligen har barnen varit sjuka och inte orkat så mycket annat än att sitta i soffan och ta det lugnt, men det skapar ju också ett slags beroende. Som när man som vuxen bara måste gå in och kolla sin Facebook tio gånger om dagen. För att få reda på vad exakt?? Vad missar man om man inte går in och kollar en dag?? Ingenting skulle jag vilja säga, men lik förbannat gör man det. Det tar fokus från omvärlden och du sitter där i din egen lilla värld. Jag menar inte att tv och dator enbart är dåligt, inte alls, för det finns många bra, pedagogiska spel/program som barn kan lära sig av, jag tycker bara att det blir för mycket.
Jag kan visst tycka det är skönt att efter en lång dag krypa ner i soffan framför ett tv-program, en film eller bara surfa runt på datorn. Fly verkligheten en stund. För mina barns del så är de inne i en tv-tittar period och Jalmar vill inget annat än att spela dator hela tiden. Vi har givetvis begränsat det, till en början var det bara på lördagar som han fick spela och en halvtimme per gång, men sedan julledigheten har det blivit mer och även tv-tittandet har ökat. Visst har vädret inte varit så kul att gå ut i, men det finns ju andra saker att göra inomhus också. Han är dock väldigt svår att övertala då han fått för sig att datorn är det enda som är roligt just nu. Sen påverkas de ju även av oss vuxna. Sätter sig en av oss framför datorn eller tv:n en stund, så vill de göra samma sak.Samma sak med våra mobiler. Jag tycker heller inte det är rätt att barnen får sitta och titta på YouTube på förskolan, till vilken mening egentligen?! Det är väl ändå pedagogernas uppgift om någon att kunna aktivera och stimulera på andra sätt än att låta dem sitta och titta på just YouTube, inte ok alls enligt min åsikt!!
Då mina barn vaknar så himla tidigt så orkar man inget annat än att låta dem titta på tv en stund på morgonen, tills man själv har vaknat till. Nu när vi har varit hemma har det även blivit så att när Arvid har sovit middag har Jalmar fått titta en stund på tv middagstid, lite vila/mys i soffan. Sen blir det en stund tv också när jag ska göra middag och barnen är för rastlösa för att hjälpa till. Slutligen en stund tv innan de går och lägger sig. Jag tycker detta är alldeles för mycket på en dag. Hälften av det hade varit mer än tillräckligt! Det är ju mitt ansvar som vuxen att bestämma och begränsa, men hur lätt är det att vara positiv och aktivera två omotiverade barn som inget vill göra när man samtidigt ska laga mat eller fixa med något annat?! Hur gör ni andra?? Jag försöker varje dag locka och motivera till att gå ut, spela spel, läsa böcker, pyssla, baka mm. och visst är dom positiva till det en stund, men bara en stund, sen vill de helst sätta sig i soffan igen. Jag ska inte säga annat än att än att det är lite annorlunda nu när de har varit sjuka. Man har inte samma ork och lust, men ändå. Jag blir ju själv så fruktansvärt rastlös så det kryper i hela kroppen på mig! Måste se till att ändra på detta på något sätt, det är ju trots allt mitt ansvar, så skärpning, Frida!
Jag tycker det är lite sorgligt att det inte är som när man själv växte upp. Då fanns varken behovet av mobiler, datorer eller tv. Vi barn fick sysselsätta oss på andra sätt, vilket man också gjorde. Vi var oftast ute och lekte, oavsett väder, eller så hittade vi på andra roliga saker inomhus. Vi lekte, använde fantasin och kreativiteten. Jag vet inte, det kanske bara är jag som är nojjig, men jag gillar inte hur stort det har blivit. Vad tycker ni andra?
Mycket bra inlägg som alltid! En av få bloggar som jag tittar in på några gånger i veckan. Fortätt i samma stil :)
SvaraRadera