Idag har jag en såndär tråkig, bitter dag. Känner mig nedstämd och nere. Jag vet, det är underbart med våren och allt som hör till, men dessa dagar infaller utan att jag kan styra över det och idag är en sån dag, trots sol och vår. Suck.
Var hos barnmorskan i förmiddags och det visade sig att hon blev osäker på om bebis låg med huvudet ner som vi har trott ganska länge nu eller om det faktiskt kunde vara så att rumpan låg längst ner. Hon fick hämta en annan barnmorska som kände och klämde på magen, men även hon var osäker. Eftersom det bara är 1,5 vecka kvar till uträknat datum (13 Maj) så fick jag göra ett extra ultraljud, bara för säkerhets skull. Det visade sig tack och lov att bebis hade huvudet neråt, men att han fortfarande ligger väldigt högt upp och har fullt "ruckbart" huvud, dvs. ej fixerad. Borde kanske vara glad åt att han i alla fall ligger rätt, men eftersom han inte alls sjunkit ner så känns det som att en förlossning ligger långt bort. Suck igen. Jag som är så färdig nu. Jag bara går här och väntar. Rastlös men för orkeslös och tung för att kunna ta tag i något. Jag pallar inte sitta hemma och bara glo, det är inte jag. Det kryper i hela kroppen på mig och jag klättrar på väggarna. Jag gillar att hålla igång. Samtidigt så strejkar kroppen och jag får bara så förbannat ont om jag skulle ge mig på något projekt. Blääää.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar