Tid

Tiden räcker just nu inte riktigt till för att blogga för min del. Barnen går givetvis i första hand, resten av tiden går till att städa, packa upp kartonger och renovera. När man väl får en ledig stund framåt kvällskvisten så dröjer det inte många sekunder förrän man slocknar i soffan. Jag vill så gärna skriva, men har varken tid eller ork för tillfället. Jag lovar dock att återkomma så fort vi får lite ordning på stället här. Jag håller er uppdaterade på facebook så länge. Kram till er alla mina trogna läsare!

Marknad

Marknad i byn och Jalmar fick välja ballong själv. Givetvis blev det den fina rosa Barbapappa-ballongen:)!

Trött eller trött

Nya Ikea-köket har kommit..synd att de inte smäller upp det till en också...

Öppna Förskolan

Nu när vi flyttat till byn så tänkte jag att det kunde vara en god idé att gå till Öppna Förskolan med barnen. Även om både jag och Tobbe kommer från Sösdala, så var det ju väldigt många år sen som vi bodde där och man känner långt ifrån alla där längre. Alltid kul att lära känna lite nytt folk och träffa andra som har barn i ens ålder. När vi bodde ute i Röe så tyckte jag att varken Jalmar eller jag hade det behovet, men nu har han blivit så stor och behöver verkligen det sociala från andra barn i hans egen ålder. På Öppna Förskolan finns allt anpassat till deras nivå (leksaker, stolar, bord, samlingar mm) och även den sociala biten som är så viktig i Jalmars ålder kommer till sin rätt.

Ganska intressant att observera på avstånd faktiskt. Man ser hur barnen går in i lekens olika roller och hur de kommunicerar med varandra på olika sätt. Jalmar har än så länge varit lite avvaktande på samlingarna, studerar och observerar hur de andra gör, sen vill han gärna sjunga och göra rörelserna när vi kommer hem i stället. Sen har han hittat en kompis som han leker mycket med och det blir allt ifrån bilar och traktorer till dockvrån med matlagning och affär. Allra roligast tycker han att det är när man på slutet får gå fram och blåsa ut ett ljus, hur spännande som helst och sen är det ju förstås en extra bonus när ens lillebror är så liten fortfarande så man får blåsa ut hans ljus också.

Ett år går så fort

Oj vad fort ett år går och så mycket som händer sen då: September månad 2009 och 2010.

Ikea

Nog är Ikea bra i många lägen och vi brukar handla där ganska ofta. Kanske inte så mycket i möbelväg, men de har ju så mycket annat i inredningsväg. Sen har de hyfsade priser också och det är ju alltid positiv. Nackdelen skulle väl vara att det är en bit att köra när man ska dit. Sen har det strulat till sig för oss denna veckan och just nu är vi hyfsat trötta på just Ikea.

Förra helgen var vi och köpte en hel del grejer på Ikea, mycket man behöver när man flyttar. Vi köpte bland annat badrumsinredning, det vill säga badrumsskåp, handfat (dubbel) och underskåp till handfatet. Eftersom badrummet skulle bli klart denna vecka så passade det bra och bygg-gubbarna satte upp båda skåpen på väggen åt oss. När sen rörmokaren kom och skulle koppla in handfatet lagom till helgen upptäckte han att vi fått fel handfat, alltså för långt/stort i förhållande till underskåpet (som redan satt uppmonterat på väggen). Detta var alltså Ikeas fel, då man får säga till personalen som i sin tur skriver och hämtar ut en plocklista till en. Man antar ju liksom att de fattar vad man säger och att de beställer rätt saker, men tydligen inte.

Tobbe jobbade i Genarp denna veckan, så han fick köra till Malmö efter jobbet och byta handfat i torsdags kväll. Eller när han skulle köra från jobbet så slutade hans bil att fungera, så hans bror Alexander fick köra hela vägen från Sösdala och hämta honom, köra till Ikea och byta det jäkla handfatet, sen köra till Genarp för att få med sig skrutt-bilen hem (med hjälp av start-gas). Jippie, tänkte vi, då får vi i alla fall badrummet klart lagom till helgen.

Mmmm, eller hur..När rörmokaren äntligen skulle montera handfatet i går, så upptäcker han att det fattas två stycken rör som skulle vara med i paketet. Jäkla Ikea!! Kan säga att det är inte första gången som det fattas saker i de paketen man köper. Denna gången ringde Tobbe dit och de får snällt skicka de där rören hem till oss, för hur kul är det att ligga och köra till Ikea ytterligare en gång bara för ett par rör som de har glömt att packa ner?! Så det blev alltså inget badrum för vår del denna helgen heller...suck!

Insikt

Jag har kommit till insikt med en sak; för att man ska må bra så måste man ta hand om sig själv, både på insidan och utsidan. Mår man bra så speglar det av sig på ens omgivning. Som mamma så är det väldigt lätt att glömma bort sig själv. Man sätter givetvis barnen i första hand, sen är det inte så noga med en själv. Fast det är det ju egentligen.

Jag har nog inte varit så snäll mot mig själv de senaste åren. Eller rättare sagt, så har jag glömt bort mig själv. Jag tänkte att det skulle bli ändring på det från och med nu. Om jag tar hand om mig själv så mår jag bra och mår jag bra så kan jag också vara en bra mamma, fru, vän osv. Jag fick i alla fall tummarna loss att gå till en kiropraktor i går, något jag borde ha gjort för länge sen, men bättre sent än aldrig. Efter två graviditeter och förlossningar så är inte mina höfter och rygg vad de borde utan jag har jämt värk och ont. Förra veckan hade jag så ont att jag inte kunde röra mig utan fick ha hjälp med barnen och när jag skulle sätta/resa mig. Känner tack och lov redan skillnad efter att ha varit där en gång och har ytterligare en tid inbokad.

Det som står på tur härnäst är besök hos frissan, tandläkaren, fotvård och ögonlaser. Jag känner mig alltid finare när jag är nyfriserad och nu känns det som det var ett bra tag sen sist. Tandläkaren har jag inte varit hos på ett par år nu och jag skäms nästan för det, men nu ska jag ta tag i det i alla fall. Tror inte jag har några hål eller så, men man bör ju ändå gå dit regelbundet. Fotvård är också något jag borde ha gjort för länge sen. Mina fötter blir så himla slitna och hårdhudade efter att ha varit gravid och det är så skönt med vidgjorda fötter. Sist men inte minst så ska jag göra en ögonlaseroperation. Tobbe fick ett ryck (impulsiv som han är) för ett par veckor sedan och opererade sina ögon och nu har han perfekt syn. Så skönt det hade varit att slippa allt vad linser och glasögon heter. Så det tänker jag göra så fort jag slutat amma, för innan dess kunde man tydligen inte göra det.

Sen hör ju vardagliga saker såsom kost och motion också ihop med hur man mår. Idag gick jag slingan med Arvid i barnvagnen, alltid en början och sen tänkte jag börja simma också, något jag saknat jättemycket, älskar att simma! Sist men inte minst så längtar jag till allt blir klart i huset och någonstans hoppas jag också på att mina älskade katter kommer tillbaks.

Chilli och Cayenne

Flytten är avklarad och vi är på plats i Sösdala i vårt "nya" hus på Lärkvägen. Allt känns bra, men just nu är det lite smått kaos här på grund av alla flyttlådor och alla gubbar som springer här och renoverar. Bara att stå ut, för fint blir det i alla fall och badrummet blir klart i veckan som kommer. Tobbe har börjat jobba så jag är själv med barnen igen om dagarna. Det har varit så himla fint väder ju, så förmiddagarna spenderar vi utomhus, bort från allt oväsen och byggdamm. Tycker ändå att vi har hittat en hyfsad vardag mitt i allt kaos och Jalmar trivs som fisken i vattnet när han får leka på lekplatserna häromkring. Tänkte även besöka Öppna Förskolan nu i veckan så han får lära känna lite nya kompisar.

Allt hade känts toppen om det inte vore för mina älskade små fina katter Chilli och Cayenne som är borta. Till en början övervägde vi att över huvud taget ta dem med till Sösdala. Tänkte att de kanske skulle ha de bättre om de fick stanna kvar i Röe, de är ju både födda och uppvuxna på landet och har aldrig varit nära civilisationen över huvud taget. Dessutom är de ganska skygga av sig båda två, så ett liv i byn bland människor och allt vad det innebär kanske inte var den bästa lösningen. Vi övervägde i alla fall att fråga de som skulle flytta in i vårt "gamla" hus om de ville ta emot katterna, men sen kände vi samtidigt att de är ju en del av vår familj och bestämde oss för att ta med dem och testa. Sagt och gjort, efter många om och men så fick vi med dem till Sösdala och hade dem inne i fem dagar och nätter.

Vi tyckte ändå att de anpassade sig bra mitt i allt stök. Under dagarna låg de nere i källaren och sov , antar att det mest var för alla gubbar som sprang där uppe som de höll sig undan. Varje kväll kom de upp och var precis som vanligt, åt, ville bli kelade, busade runder med varandra. På nätterna gick de runt och jamade och ville ut, de är ju vana att vara ute på nätterna och jaga. Så efter fem dagar kände vi att vi inte kunde behålla dem inne längre och släppte ut dem. Vi hade till och med satt upp en ny kattlucka i terassdörren, så det skulle vara precis som hemma i Röe. De gick i alla fall ut genom kattluckan, gick ett varv i trädgården och luktade innan de försvann iväg. Sen dess har vi inte sett röken av någon av dem. Trodde att de skulle komma tillbaka när de var hungriga, men tydligen inte. Trodde att de trots allt skulle trivas här eftersom huset ligger precis bredvid en stor park och ett skogsområde.

De har aldrig varit borta i mer än ett dygn och nu har de alltså varit försvunna i 1,5 vecka. Jag har varit ute och letat och ropat efter dem. Har till och med varit ute i Röe och ropat efter dem. Jag saknar dem så himla mycket och tänker på dem varje dag. Det känns som en del av vår familj fattas. Känner mig så skyldig. Hade jag vetat bättre så skulle jag behållt dem inne i ett par veckor så de hade känt sig ordentligt hemma. Det värsta var ändå när vi var på banken och skrev under huspapperna. Då säger de som köpte vårt hus -"vi tänker skaffa oss en katt nu när vi bor på landet". Ja, det är lätt att vara efterklok, det förstår jag nu. Det kommer att bli jobbigt att behöva leva med att jag aldrig får veta vad som har hänt dem. Att undra om de över huvud taget kommer att överleva vintern. Någonstans hoppas jag ju ändå att de en dag ska komma in genom kattluckan som om ingenting hade hänt och allt ska bli som vanligt igen. Dessvärre ser nog inte verkligheten ut så.

Saknar er Chilli och Cayenne!