Alla Helgons helg

Sista helgen i Oktober och början på November, "Allhelgonahelgen" eller "Halloween" för vissa. För min del är det i alla fall Allhelgonahelgen och det tror jag de flesta av er också kallar den för. Hörde på radion idag att 90% av Sveriges befolkning firar inte Halloween, kan tänka mig att det är lite roligt för barn som klär ut sig och så, lite spännande när det är mörkt och kusligt, men inte mer. Det är väl det stora landet i väst som står för det firandet skulle jag tro.
För min egen del så har just denna helgen fått extra stor betydelse då Jalmar föddes på Allhelgonadagen den 1 November förra året. Tänk att vårt lilla pyre blir ett helt år på Söndag, var sjutton har den tiden flugit hän?! Idag har vi inhandlat en stor pumpa som Tobbe och Jalmar mer än gärna roade sig med att göra vid här i eftermiddags. Vi tänkte att vi skulle göra det till en liten tradition för Jalmars skull runt hans födelsedag, att vi åker och köper en pumpa som han får välja ut och sen bestämma hur den ska utformas. Än så länge är han lite för liten för det, så pappa Tobbe fick välja utseende på den. Fin blev den i alla fall när de var klara och nu pryder den vår trappa där ute i höstmörkret. Jalmar tyckte det var hur kul som helst och lekte en bra stund med allt pumpainnehåll. Han konstaterade dock att den inte smakade så gott och det blev en hel del städning efteråt.
Jag och Tobbe har alltid kört ut till kyrkogården under denna helg, när mörkret lagt sig, för att tända ett ljus och hedra de som gått bort. Det är så himla stämningsfullt och vackert där med alla ljus, verkligen en fin stund att kunna ägna de som gått bort en tanke. Jag tänder alltid ett ljus på min mormors och morfars grav. Skulle hemskt gärna velat tända ett ljus på min farmors och farfars grav också, men den finns uppe i Gislaved, så det går tyvärr inte. Får ägna dem en varm tanke i stället. Min älskade lilla farmor gick bort ett par månader innan Jalmar föddes förra året. Konstigt det där, men ändå som om det är meningen på något vis, när ett liv slocknar så tänds ett nytt.

Tandläkarbesök

Idag har Jalmar varit hos tandläkaren. Han är ett år (snart) och ska redan gå till tandläkaren! Fick nästan en liten chock när kallelsen kom hem i brevlådan, han har ju bara två tänder, var min första tanke, det måste vara ett skämt. Tydligen så kallas alla ettåringar och sen är inte nästa besök förrän de fyller tre år.

Jalmar var i alla fall på strålande humör och lyckades charma tandsköterskan utan någon större ansträngning. Hon blev helt distraherad av hans oemotståndliga leenden och försök till att prata med henne, så hon kom av sig hela tiden. Hur som helst så var det mest information detta besök gick ut på. I mina ögon ganska självklar information, såsom att man inte ska ge sina barn godis, kakor, saft, läsk osv. Likaså att det finns dolt socker i många livsmedel (te x nyponsoppa), som man helst bör undvika att ge sitt barn. Sen skulle man se till att borsta tänderna regelbundet på sina barn, morgon och kväll. Jo, tack för informationen, men det hade jag nästan kunnat räkna ut själv. Jag frågade tandsköterskan och hon sa att det är faktiskt fler än man tror som inte har koll alls på detta, utan låter sina barn ha saft i nappflaskan och ger dem sötsaker varje dag. Skrämmande, anser jag!

Sen tänkte jag passa på att boka tid där för min egen del också, för det var ett par år sen sist jag var där och då gällde det mest min bettskena som jag har på nätterna. Eftersom jag gått i Kristianstad innan, så räknades jag som ny kund tydligen, trots att jag fick min bettskena här och de tar inte emot några nya kunder längre. Jaha, vart ska man då vända sig om man inte kan vända sig till Folktandvården?! Det fanns visst plats i Höör och Bjärnum, men vem har lust att ligga och köra dit? Jag som tänkte vara duktig och boka tid när jag ändå var där. Får väl gå privat då, hoppas bara jag får tummarna loss...

Filmtajm

Jag och Tobbe kollar rätt så mycket på film, det har vi alltid gjort. Tycker det är så mysigt att kura ihop sig i soffan tillsammans och bara vara. Speciellt vinterhalvåret blir det en hel del film-tittande, det är ju som gjort för det.Vi har väl lite olika smak när det gäller valet av film, så oftast blir det att vi hyr ett par, tre stycken åt gången så vi båda blir nöjda. Numera får man ju även behålla filmerna en vecka åt gången och det är bra om man ska hinna se alla. Tyvärr tycker jag att det är väldigt sällan som man ser en riktigt, riktigt bra film. Av alla de man ser, så är några dåliga, många helt ok och sevärda, men endast en liten del är så pass bra att de blir ens favoriter.

Tobbe gillar mest action och då menar jag riktigt action, som typ såna där karatefilmer och där de skjuter och spränger stup i kvarten. Jag kan också gilla actionfilmer, men det finns gränser dock. Inga karatefilmer för min del, nej tack. Jag är nog lite allätare tror jag. Kan tycka om komedier, romantiska och typiska tjejfilmer, men även historiska filmer, skräckisar och verklighetstrogna. Tycker även om lite mer overkliga filmer såsom Batman, Sagan om ringen-triologin, Harry Potter, Spiderman, Twilight eller varför inte 300.

Sen har väl alla mer eller mindre sina favoritskådesspelare också. Jag har alltid varit lite småfrälst i Josh Hartnett, tycker han är en duktig skådis med bredd i det han gör och sen ska jag inte sticka under stolen med att han är väldigt fin att titta på också. Andra favoriter är Will Smith, Jim Carrey, Heath Ledger (r.i.p), Uma Thurman, Ethan Hawke, Leonardo di Caprio, James Franco, ja, listan kan göras lång.

Några av mina absoluta favoriter är:

• Braveheart -enligt mig den bästa filmen som någonsin gjorts. Historien, kärleken, den underbara musiken, språket och den vackra miljön. Har sett den tusen gånger säkert och kan ändå fortfarande gråta när jag ser den, tröttnar aldrig!
  

• Blood Diamond - skrämmande men så himla bra, sann film om barnsoldater i Afrika, med Leonardo Di Caprio, stark film som lämnar starka intryck, bra skådespeleri.
  

• Into the Wild -har rescencerat den tidigare här, också en sann historia, där man inser att pengar faktiskt inte är allt här i världen.
  

• Tristan och Isolde -underbar kärlekshistoriefilm med vackra människor som berör, inte ett öga torrt här inte.
  

• Troja -Fascinerande och välgjord film med bra skådespelare. Även om man känner till historien kring Troja sen innan, så blir man ändå helt fängslad.
  

• Brokeback Mountain -vacker film i underbar miljö. I mångas ögon lite småperverst med homosexuella, men i mitt tycke en fin film där man skildrar olycklig, förbjuden kärlek på grund av en massa fördomar i samhället.
  

• Om en pojke -humorn i denna är helt i min smak, älskar denna och har sett den ett x antal gånger, men har även en allvarlig sida om mobbing, att vara ensamstående förälder och att pengar inte gör en lyckligare.
  

• Mozart and the Whale -har ni inte sett denna så kan jag varmt rekommendera den. Lättsam film med bra skådespeleri (bla. Josh Hartnett), handlar om två autistiska personer som blir förälskade och hur de möter vardagen i ett samhälle som inte riktigt är anpassat för dem.

• Döda poeters sällskap - en gammal klassiker med Ethan Hawke och Robin Williams som heller aldrig blir för tråkig för att se.

Vilka är era favoritfilmer?

Mysfredag

Tyvärr har inte Jalmar blivit nämnvärt bättre sen sist jag skrev här och i natt har han hostat så han kräkt typ ett tiotal gånger och varit jätteledsen. Sen vaknade han 04.30 och ville inte somna om. o4. 30, det är tidigt det! Som tur var har Tobbe varit en pärla och tagit mesta delen av natten och han var den som gick upp med Jalmar i ottan också. Så skönt det är när man är två, vilken skillnad. Jag är evigt tacksam att jag inte är ensamstående, älskar dig min käre man!

Idag har alltså varit en trött-dag för oss alla tre. Jag tror jag har fått en släng av Jalmars förkylning också, inte så konstigt kanske, fattades väl bara annars. Det gäller ju dock att göra det bästa av situationen, så blir allt mycket trevligare. Tycker faktiskt att det har varit en riktigt mysig fredag, trots allt. Vi körde ner till byn och handlade frallor i morse och hade en mysfrukost. Så gott det är med ostfrallor alltså, mina favoriter, mums. På förmiddagen gick vi en runda i höstlandskapet och Jalmar sussade sött en stund i vagnen. Sen kom svärföräldrarna med middag till oss. God thaimat, som vi åt tillsammans, tack kära svärföräldrar! Eftermiddagen har vi varit en tur på EM-möbler i Vinslöv och kollat lite, sen en tur till mina föräldrar och min häst.

Nu sussar både sonen och mannen sött efter en hård natt. Ska ställa mig och laga lite mat strax, det blir älgbiff med pommes, bearnaiesås, stekt lök och vitlökssmör, låter inte fy skam va?! Sen blir det soffan, en påse godis och idol. Får hoppas vi kan hålla oss vakna bara.

Här kommer lite roliga klipp som ni kan kolla in såhär på fredagskvällskvisten, håll till godo och ha en skön helg!

Trött tröttare tröttast

Det kan man lugnt påstå att både jag och Jalmar är. Vi har haft några riktigt jobbiga nätter (och dagar också för den delen) och just nu känner jag mig som en zombie. Jalmar har fått en riktig dunderförkylning, flög bara på honom helt plötsligt i måndags under dagen och sen på kvällen fick han feber och var allmänt dålig. Nätterna som har följt har varit fruktansvärda. Stackarn, har inte över huvud taget kunnat andas genom näsan och nyst och hostat om vartannat. Han har varit helt otröstligt ledsen och gråtit så han kräkt. Inget vidare att byta sängkläder mitt i natten med en son som skriker helt hysteriskt vid ens sida och dessutom ett par gånger varje natt. Nässpray och näsdroppar har inte alls hjälpt, inte heller höja huvudänden på sängen. Har haft honom i min famn och vankat av och an här, sen när han lyckats somna om i sin säng så har det tagit sisådär en kvart, tjugo minuter så har han vaknat igen och så samma visa om och om igen, tills natten är slut. Inte så mycket sömn för våran del med andra ord.

Dagarna har varit lite bättre, förrutom tröttheten då, men vi har i alla fall tagit oss igenom dem tillsammans. Jalmar har dock inte sovit mer än 40 minuter på hela dagarna och knappt ätit så jag förstår inte hur han orkar. Man skulle så gärna vilja hjälpa honom, tycker så synd om min älskade lilla son. Vuxna kan ju åtminstone sova rättså ok med en täppt näsa, men det kan ju inte småbarn, då de huvudsakligen andas genom näsan. Visst, det finns alltid de som har det värre, en liten förkylning och ett par sömnlösa nätter, men allt är relativt. Man står ju alltid sig själv och sin familj närmst och trötthet är något av det värsta. Jalmar sov ju inte bra på nätterna när jag ammade heller, men då fick man åtminstone sova mellan amningarna och det kunde bli ett par timmar i sträck. Kan säga att jag inte har sovit mer än max tjugo minuter i sträck dessa nätterna och dessutom haft en skrikande son i famnen, det är en helt annan trötthet.

Just nu sover min lille gosse, men är helt täppt och jag hör hur han kippar efter andan, stackarn. Hoppas verkligen att han får sova lite bättre i natt ändå. Sen är det ju helg snart, tack och lov, och då kan jag och Tobbe hjälpas åt.

Matlagning

Jag gillar egentligen att laga mat. Tycker det är ganska trevligt när man får till det och man känner sig liksom nöjd och tillfreds med sig själv. Hittar man dessutom något nytt, spännande recept och det blir lyckat ,så är det extra kul. För att jag verkligen ska tycka att det är hundra procent roligt så har jag följande krav:

• alla ingredienser/varor måste finnas hemma
• inte alltför krångliga recept som inte tar alltför lång tid
• stor arbetsyta
• att man har tid på sig och inte känner sig stressad
• att någon tar hand om disken och allt stök som uppstår

Tyvärr ser inte vardagen ut riktigt så, i alla fall inte hemma hos oss. Oftast är det alltid en eller ett par saker som man glömt inhandla och får göra någorlunda sisådär enligt recept. I vårt lilla kök med den minimaliska arbetsytan är det svårt att få plats med allt och det blir alltid en massa stök och bök. Tiden brukar heller inte finnas där eftersom man alltid har tretusen saker man behöver göra under tiden och har ett hungrigt barn och en hungrig man som otåligt väntar på att maten ska bli klar. Efter allt stök och stress, när maten äntligen står på bordet, ja då är där en jäkla massa disk att ta itu med, tjohoo! Om man ändå hade haft en diskmaskin, tänk vad mycket som hade underlättat för en. Varken jag eller tobbe gillar att diska, så vi får typ slåss om det varje gång. Undrar just hur sjutton dom bär sig åt på alla matlagningsprogram. Där använder de ju prydliga små burkar till alla ingridienser/varor som de lagt upp innan de börjar laga maten. Måste bli hur mycket disk som helst. Och aldrig att man ser något stök och bök där inte, nejdå, där ser allt så himla lätt och smidigt ut och allt är precis så rent och snyggt som när programmet började. Undrar om de har någon magisk liten diskfé som snyggar till där mellan pauserna.

Sen har vår spis lagt av också. Stod och lagade mat härom dagen och plötsligt började fräsa och blixtra från en lampa ovanpå spisen, sen slutade ugnen att fungera och ett par av plattorna. Så nu får vi typ leva på knäckebröd och vatten. Min snälle pappa ska ta sig en titt på den i morgon, så vi får väl se om vi behöver införskaffa en ny eller vad. Vi har ju tänkt att renovera och göra om hela köket, så det är därför vi har väntat med både ny diskmaskin och spis. Jaja, det kanske är ett tecken, kanske hög tid att göra en hel make over på vårt gamla kök snart, vi får väl se.

Höstvyer

Finns det någon där ute som inte gillar hösten? I så fall skulle jag vilja argumentera emot med dessa vackra höstbilder. Så här fint har i alla fall vi det här hemma i lilla Röe på hösten!

Älgjakt

Ja, inte för att jag är intresserad av jakt, verkligen inte, men jag är uppvuxen med en pappa som är jakttokig och så här års är det alltså ren hysteri kring älgjakten. Vet inte varför det är så speciellt med just älgar, men antar att det är väl för att de är det största djur vi har i Sverige (förrutom björn då) och att de bara är lovliga en viss tid på året. Min käre pappa är då jaktledare för sitt jaktlag och har tydligen extra mycket att stå i inför denna årstiden. Man kan säga att han i princip bor ute i skogen, så illa är det!

Det är ju inte bara jakten i sig, utan all förberedelse såsom att bygga jakttorn, lägga upp en plan för hur jakten ska gå till, vart alla ska stå utplacerade på pass, kläder som ska ses över, bössan som ska smörjas, ja, han har till och med kaklat och lagt klinkers i deras kylrum som de har till det eventuella älgköttet! Snacka om att ha mycket att göra som pensionär, inte en lugn stund här inte. Man blir helt matt bara man tänker på det! Sen kan man absolut inte bege sig ut i skogarna heller, vem vet vad de galna älgjägarna tror att det är som kommer gåendes! Jag och Jalmar brukar ju ta en daglig tur i skogen, men det får allt vänta tills jakten är över här. Trist att man måste anpassa sig efter det, men hellre det än att riskera att bli skjuten.

Jag tycker i alla fall att allt går lite väl till överdrift. Kan inte förstå hur det kan vara så kul att döda djur, vilket intresse alltså! Tänk, där sitter alla galna älgjägare, mitt ute i mörkaste skogen, från tidig morgon till sen kväll i kylan och bara glor, låter ju hur spännande som helst, eller hur?! Givetvis så förstår jag att det behövs skjutas undan djur i skogarna, annars så blir det inavel osv, men jag kan ändå inte låta bli att tycka synd om de små liven. Där går de i godan ro ute i skogen intet ont anande och så får de plötsligt en kula genom kroppen och så var deras liv slut. Fast det är klart, hellre det än att behöva åka långväga transport till ett slakteri. Dessvärre finns de ju de idioter till jägare som skadeskjuter djur också. Jag menar, är man inte hundra procent säker på att skottet man ska avfyra är dödligt, så låt bli! En i min pappas jaktlag fick skjuta en skadeskjuten hjort häromdagen som ett annat jaktlag visst haft kul med. kan säga att den var väldigt illa däran och hade lidit fruktansvärt. Tur att de stötte på den så de kunde ta slut på dens lidande, stackarn!

Pappa berättade stolt idag att fick de i alla fall hade skjutit en ungtjur häromdagen, så lyckan var stor kan jag säga. Nu har de en älg kvar som de får lov att skjuta, så vi får väl se om de lyckas. Annars så finns det så mycket andra djur de kan skjuta, som pappa sa.

Nostalgitripp à la NKOTB

Haha, va kul, helt klart att jag måste skriva om detta i min blogg! Jo, jag kollade igenom lite gamla foton hemma hos mamma idag, från när jag gick i typ femman och fick syn på några där jag hade tapetserat mitt flickrum med planscher på New Kids On The Block. Fick mig glatt att minnas min barndom, då mina största idoler var just denna grupp. Sara, om du läser detta, känn dig träffad, för det var du som "introducerade" och fick mig att gilla dem haha.

Tänk vad nytt det var med fenomenet pojkband på den tiden. New Kids On The Block var väl ett av de första pojkbanden, om man bortser från Jackson Five då. Givetvis så var jag en av de miljontals fans denna grupp hade och de var ju bara sååååå bra! De var, tyckte jag i alla fall då, så snygga och sjöng så himla bra och gjorde underbar musik som föll mig precis i smaken. Kommer ihåg att jag och Sara satt hemma hos varandra i våra flickrum och lyssnade på deras musik och kollade på videos med dem. Det första och enda pojkbandet jag någonsin dyrkat. Denna lilla tonårsförälskelse höll väl i sig ungefär tills man kom upp i högstadiet, då blev det "riktiga" killar som kom i ens väg i stället.

Googlade lite av ren nyfikenhet och såg att NKOTB hade en återförening förra året, har tydligen släppt ny skiva och gett sig ut på turné och allt. Kolla in dessa nu och då bilderna här, man kan ju se att de har åldrats en aning, måste ju dock påstå till det bättre!


























Kolla in dessa videos nedan, vem minns inte när "Step by step" gick varm på radion?! Kanske fler av er som minns den här gruppen? Lämna gärna en kommentar så kan vi "nostalgitrippa" tillsammans!

En dålig dag

Idag har väl inte precis varit en bra dag för min och Jalmars del. Det händer väldigt sällan att vi har en dålig dag tillsammans, tror bara det har hänt en gång tidigare faktiskt, men idag var det alltså dags igen. Tror det ligger mycket i att om morgonen går snett så går hela dagen snett. Sen spelar det givetvis stor roll vilken inställning man har, men man kan ju inte alltid vara på topp och vuxna som barn, alla kan ha en dålig dag.

Man brukar ju säga att man kan vakna på "fel sida" och det gjorde verkligen Jalmar och jag idag. Han, som numera alltid sover till klockan 06.30-07.00 sisådär, vaknade klockan 04.30 i morse och var sur som ettika. Antar att man har blivit lite bortskämd med hans nya sovvanor, så när han bestämt sa ifrån att han ville gå upp då, var jag inte alls villig. 04.30 är ju typ mitt i natten och jag var så trött och tänkte inte en chans att jag går upp nu. Av någon anledning så har Jalmar fått ärva sin mors envishet och jag undrar just vem som är mest envis av oss två. Jag vyssjade, sjöng (som vi brukar göra för honom) och gjorde allt för att få honom att somna om igen, la till och med över honom i vår säng, men nejdå. Det slutade i alla fall med att Jalmar gallskrek hysteriskt i en halvtimme och en mycket trött mamma fick masa sig upp från den varma, goa sängen. Väl nere, lugnade han sig lite, men tydligen så hade Jalmar en "vill inte" dag idag. Vill inte byta blöjan, vill inte ta på sig, vill inte lyssna, inte lyda, inte leka osv. Frukost ville han i alla fall ha, alltid något och tack den som uppfann kaffet säger jag bara!

Efter det så har dagen rullat på i samma stuk. Jalmar har varit sur, jag har varit sur. Jalmar har varit trött, jag har varit trött. Han har typ testat hela dagen och gjort såna saker som han vet att han han inte får göra, som att kasta min mobiltelefon, dra i piedestalen med blommor på, försöka ta sönder rislampan på golvet. Klart att barn testar och speciellt en dag som denna. Jag ska säga att Jalmar lyssnar alltid annars när man säger till honom, det har han alltid gjort och blir ledsen om man säger "nej" på skarpen. Men idag för första gången så lyssnade han inte alls utan bara skrattade åt mig ju mer jag sa till honom. Antar att det var tröttheten också som spelade in, men så frustrerande det är när man som förälder försöker vara sträng och säga ifrån och ens barn bara skrattar åt en!

Eftermiddagen blev lite bättre, då vi åkte och handlade blommor och planterade ute i krukor. Fick lite annat att tänka på och frisk luft är nyttigt. Hade tänkt gå en stor runda med honom, men nu vågar man ju inte vistas i skogen över huvud taget för alla galna älgjägare. Blev en liten tur längs med vägen i stället (ja, den där man håller på att bli nermejad av alla idioter till fartdårar) och Jalmar somnade gott. Nu ikväll kom tröttheten krypandes igen på både mig och Jalmar, men det kändes trots allt bättre än i morse. När man lagt Jalmar och ser han ligga där och sussa sött i sin säng så är denna dåliga dag som bortblåst och jag längtar redan till morgondagen då vi kan umgås igen. Jag älskar dig Jalmar bus.

Tobbes födelsedag

Idag fyller min älskade äkta hälft Tobbe 28 år. Lite trist att han måste jobba från 07 i morse ända tills klockan 20 ikväll, stackarn, men vi passade på att fira honom i går i stället.
Jag hade planerat att ge honom frukost på sängen i går morse, men Jalmar vaknade redan 05.45 och var på jättedåligt humör, så det blev inte så mycket med den saken tyvärr. Däremot gjorde jag frukost till oss alla när vi väl kommit på fötter, det är något speciellt med söndagsfrukostar, mysigt och hela familjen är samlad. Efter det blev det i alla fall lite presentöppning och Jalmar hjälpte gärna till att riva upp presentpappret. Av mig och Jalmar fick Tobbe ett par gråa jeans och en perkulator. Det ligger inte över huvud taget i Tobbes intresse att köpa kläder, utan det överlämnar han åt tillfällen som födelsedagen och julafton, då han tacksamt brukar ta emot årets garderob. Jag har aldrig vågat köpa jeans åt honom tidigare, men nu tyckte jag verkligen att det var dags, för de han äger börjar bli aningens (!) slitna. Till min stora förvåning så passade de perfekt och dessutom gillade han dem, kul! Sen har vi pratat länge om att skaffa oss en ny kaffebryggare, men inte blivit färdiga till det. Fick höra av en kompis att perkulatorer ska ge extra gott kaffe, så jag gjorde slag i saken och köpte en sådan till Tobbe. Oj, vilken skillnad det blev på smaken på kaffet, så himla gott! Dessutom är den hundra gånger snyggare än en vanlig kaffebryggare, tar betydligt mindre plats och håller det mycket varmare eftersom den står på en kokplatta.
På eftermiddagen blev det lite kalas med tårta, kaffe och presenter. Mysigt när alla samlas tycker jag, det blir ju inte så ofta som båda familjerna samlas på en och samma gång. Tobbe fick jättefina presenter: två skjortor, två t-shirts, en stickad tröja (jättesnygg), en lite tunnare långärmad tröja, David Beckham-parfymen och pengar. Tror han var nöjd och glad efter en mysig "nästan" födelsedag.

Grattis än en gång älskling, jag och Jalmar älskar dig mest!

Dumdristiga idéer

Ja..min käre make har ju, som många av er redan säkert vet, ett väldigt stort behov av att röra på sig. Kanske inte så konstigt heller, med tanke på att han sitter stilla i grävmaskinen hela dagarna. Han har i alla fall alltid varit fysisk, även som barn, mer springa än sitta så att säga. Cykling har ju alltid varit ett stort intressen för Tobbe. Inte för inte som han är känd som "Cykel-Tobbe". Då vi träffades för snart 11 år sen (!) var det spinning som gällde. Har växlat mellan olika cykelgrenar sen dess, allt ifrån mountainbike i skogarna, landsvägcykling längs med alla möjliga vägar, bmx på skateboardramper och downhill nerför Åreskutan. Jag var till och med ute och provade mountainbike i skogen ett tag, faktiskt roligt men väldigt fysiskt ansträngande. När det inte har varit cykling så har vi tränat på gymmet tillsammans, simmat i simhallen och jag har även fått iväg han på en del Friskis och Svettis pass, såsom box och stationsgympa.
Jag kan väl säga som så att man har vant sig med åren. Jag tycker det är jättebra att han rör på sig och är tacksam för det, hellre det än någon som ligger på sofflocket och aldrig pallar röra på sig. Däremot kan ju Tobbes små idéer vara en aning dumdristiga ibland i mitt tycke. På senare år har han velat prova på lite andra sporter. Han köpte bland annat en trial-motorcykel, en motorcykel utan sadel som man gör olika balanstrix med. Det blev även lite crosskörning i skogarna där vi bor och en del cykling mellan varven. Tobbe och kompisen Jocke började även med multisport, dvs. cykling, löpning och paddling och var igång på fullt allvar ett tag, med tävlingar och allt. Sen kom väl lite familj och ett par bebisar ivägen om man säger så och för tillfället så ligger det på hyllan. Däremellan köpte Tobbe en surfingbräda, en speciell sådan, som är större än de vanliga, där man står upp och paddlar med en paddel. Den ger han sig fortfarande ut med i bland.
Näst senaste idéen som Tobbe läst om i någon tidning och bara var tvungen att prova var att härda sina fötter och lära sig att gå och springa barfota. Skulle tydligen vara jättebra för springtekniken. Jo, det gick väl sisådär för Tobbe är en man med mycket känsliga fötter. Fast så hittade han då ett par slags skor som är supertunna och ska liknas vid att man är barota, bara det att det ändå skyddar från den värsta smärtan. Ser typ ut som ett fotspår av "Bigfoot". Dessa skor har han använt flitigt, men om fötterna har härdat det vet jag inte. Tycker han verkar lika känslig som innan. Allra senaste idéen som min käre make även här läst om i någon smart sporttidning är, håll i er nu, att lära sig gå på lina! Ja, ni läste rätt, att gå på lina. Ska tydligen vara det senaste inom sportväg, ja vad vet jag?! Så igår spände han upp ett rep mellan ett par träd här hemma och började träna för fullt. Jalmar och jag tittade på med stor förundran kan jag säga. Såg helt livsfarligt ut, som om han skulle bryta fotlederna vilken sekund som helst. Vi får väl se hur det går med detta lilla projekt då. Undrar just vad som blir nästa idé.........

Michael Bublé

Jag har blivit lite smått förälskad i jazzmusik, tycker det är behagligt att lyssna på. Ger en skön känsla liksom och är avkopplande. Sen är ju jazzmusiken något av det svåraste man kan sätta ton och text till och jag beundrar verkligen dom som "har det i blodet". Man måste nog ha det liggandes där i generna någonstans för att kunna spela och sjunga till det. Skulle gärna vilja lära mig att spela jazz på piano, men det är riktigt svårt alltså! Någon frivillig som kan lära mig? Hade varit så kul. Tills dess får jag väl nöja mig med att lyssna och njuta.

Skrev här i bloggen för ett tag sen om Jamie Cullum, en riktigt skicklig jazz/popmusiker som har blivit en av mina favoriter inom musiken. En annan av mina favvisar, som jag tror en hel del av er hört talats om heter Michael Bublé. Tycker han blandar jazz med popmusik på ett skickligt sätt och har en fantastisk röst. I musikvärlden slog han igenom med låten "Home" som hamnade etta på en hel del listor världen över. Tror aldrig jag kommer tröttna på denna underbara ballad, den är ju bara så bra. Uppföljare hette "Everything" och är verkligen en sån där låt man blir glad av att höra. "Feeling good" känner säkert många av er igen från olika Idol-auditions både från Sverige och USA, den brukar vara populär att sjunga där. Sen har han gjort ledmotivet till Spidermanfilmerna, en riktigt bra låt i mitt tycke som man inte kan låta bli att sjunga med till och som sätter sig på hjärnan. Ni kanske känner igen den då Homer Simpson sjunger den fast då "Spider Pig" i stället.

Barn och djur

Visst är det något speciellt med barn och djur?! Alltså, jag menar av någon naturlig anledning så dras barn till djur och tycker oftast det är jätteintressant och spännande. Det brukar börja redan när barnet blir medveten om sin omgivning och följer dem en bra bit upp i ålder. Det behöver inte ens vara så att man har något husdjur i familjen, det blir så ändå. Undra om det ligger i människans natur kanske, djur och människor har ju i princip alltid funnits och mer eller mindre varit beroende av varandra. Som förälder lär man ju oftast barnen från början vad olika djur heter och hur de låter. Man tittar i böcker, ser på tv:n eller stöter på djur lite här och var, som till exempel grannens hund, ankorna i dammen, kossan i hagen eller katten på trottoaren. Jag tycker det är vår skyldighet som vuxna att lära barn att respektera djuren och även naturen. Alla barn kan ju inte växa upp och lära sig att tycka om djur, det beror säkert på vilka förutsättningar man har, men däremot tycker jag att alla borde respektera dem. Jalmar älskar djur och tycker det är hur kul som helst. Favoriterna är vår ena katt Cayenne, min häst Pepsi, grannens tjur Fridolf och farmors hund Zelma.
Våra katter har ju funnits hos honom sen dagen han föddes, ja när han låg i magen också för den delen. Då låg de och spann rogivande på magen på nätterna. När han var mindre och låg i sin spjälsäng så kröp de upp till honom på nätterna och tittade till honom. Efterhand som Jalmar blivit större och även rörligare har de dragit sig undan tyvärr. Fast det är ju fullt förståeligt, vem hade inte gjort det när en vild bebis kommer krypandes efter dem i full karriär och vill dra dem i svansen.
Till en början var Jalmar livrädd för Pepsi och brorsans häst Polly. Han skrek och darrade i hela kroppen bara han såg dem på avstånd. Kanske inte så konstigt, så pass stora djur kan ju skrämma vem som helst. Varje gång vi har varit hemma hos mina föräldrar så har vi tagit en sväng inom hästarna och efter hand har Jalmar vant sig vid dem och insett att de inte är så farliga, trots deras storlek. Nu älskar han Pepsi och vill dit hela tiden och klappar henne mer än gärna. Polly har han fortfarande lite respekt för, hon är ju enormt stor. Det första Jalmar gör när han vaknar varje morgon är att sätta sig upp i sin säng och peka på ett foto på Pepsi som hänger på väggen med ett stort leende och ett "där". Jag är så tacksam över att Jalmar hann träffa min gamle trotjänare Pepsi innan hon dör.
Grannens tjur Fridolf är enorm, men ack så snäll. Han går i en hage alldeles för sig själv och är lite av en enstöring. Fast när jag och Jalmar kommer och hälsar på honom kommer han alltid fram och han är nog lika nyfiken på Jalmar som Jalmar är på honom. Vi brukar stå där en bra stund och mata honom med gräs och prata. Jalmar är så facsinerad av honom och skulle nog gärna krupit in i hagen till honom om jag bara hade tillåtit.
Zelma är Jalmars farmors och farfars ena hund, en Fransk Bulldog. Hon är nog världens mest barnvänliga hund och Jalmar kan i princip göra vad han vill med henne utan att hon rör så mycket som en fena. Hon tar sin mammaroll på största allvar och har vaktat över Jalmar sen han föddes. Hon följer honom vart han än tar sig och ligger/sitter alltid vid hans sida vart han än befinner sig. Hennes dotter Wilda bryr sig inte fullt så mycket som Zelma, utan följer efter mest bara för att Zelma gör det.
För min egen del så har ju djur alltid varit en naturlig del av mitt liv och alltid legat mig varmt om hjärtat. Jag hoppas att Jalmar också kommer att växa upp så, att han kommer att gilla och framför allt respektera djur även när han blir större.

Chai te

Kaffe i all ära, tro mig, jag hade inte överlevt utan, men nu när höstmörkret kryper sig på och man sitter där i soffan med en filt och kurar framför tv:n, så är det faktiskt helt underbart gott med en stor kopp te. Avkopplande är det också och man kommer liksom i höststämning.

Just nu är både jag och Tobbe inne i en "tedrickar-period", i alla fall kvällstid. Inget skulle kunna få mig att ta bort mitt älskade morgonkaffe, nä, tro inte det för all del! Kaffet kommer alltid som nummer ett. Hur som helst, jag tror jag är en liten periodare vad gäller te. Sommartid tycker jag alltid att det är för varmt för denna dryck, men som sagt, höst och vinter funkar det alldeles utmärkt. Nu är det som så att vi har upptäckt det absolut godaste teet i världen och det är beroendeframkallande! Det heter Chai te.

Chai te finns i lite olika versioner, bland annat svart och grönt. Finns även att köpa från olika varumärken, men vi har i alla fall blivit extremt förtjusta i Friggs gröna Chai te. Vad jag förstått så härstammar detta te från Indien och betraktas som en nationaldryck där. Det speciella med Chai te är kryddblandningen, den är helt enkelt ljuvlig och består bland annat av kanel, kardemumma, apelsin, ingefära, kryddnejlika och koriander. Lite julkänsla över det, men tro mig, det känns helt rätt att dricka det även en ruskig höstkväll. Tror man måste smaka det för att förstå hur gott det är. Chai te ska helst serveras med mjölk (varm eller kall) och honung. Tydligen så har denna dryck även blivit en ersättare åt caféernas kaffe latte, då det serveras Chai latte med skummad varm mjölk, mmm!

Sugen på att resa igen

Jag älskar visserligen hösten och allt den bär med sig. Även regniga, blåsiga höstdagar tycker jag har sin charm, då man kan kura ihop sig i soffan med en kopp te och en bra bok. Vid den här tiden varje år får jag trots det alltid ett sug och en längtan efter att ge mig ut i världen och upptäcka nya ställen som jag ännu inte har besökt. Det är ganska så exakt två år sen vi var ute och reste sist och då bar det av till Kansas och Kalifornien, USA. De senaste två åren har denna längtan inte varit lika stark som den brukar och det har ju sina anledningar, vi har såklart fått det finaste man någonsin kan önska sig, vår lille prins Jalmar. Det är först nu som den där känslan börjar komma krypandes igen och jag skulle mer än gärna tagit med mig lilla familjen på en långresa. Kruxet är väl att man har så mycket annat som ska hinnas med och som måste prioriteras, främst huset som bara är halvklart på insidan. Sen jobbar Tobbe väldigt mycket just nu och det hade nog inte varit så populärt om han hade tagit semester mitt i allt.

Thailand

Mexico

Jag älskar verkligen att resa, det ger någons slags tillfredställelse som är svår att beskriva. Det är så fascinerande att få uppleva nya platser i världen, andra kulturer och en helt annan livsstil än den man är van vid här hemma i Sverige. Visst är Europa fint och har sina små smultronställen lite här och var, men jag och Tobbe älskar att åka på riktiga långresor om vi får välja. Innan Jalmar kom så reste vi en gång om året ungefär. Det blev ett par resor till Europa typ Cypern och Grekland men även Thailand, Mexico, Kenya och USA. Vi blev helt kära i Mexico, vilket underbart land. Vackert, trevliga människor, massor att upptäcka och utforska, supergod mat (stark, mmmm) och fascinerande kultur. Skulle gärna åka dit igen, men det finns så många andra ställen vi skulle vilja besöka först så vi får väl se när det blir av. Även USA är ett fantastiskt land med några riktiga guldkorn såsom San Francisco, delar av Los Angelses och natursköna Kansas. Kenyaresan var verkligen ett minne för livet med safari och allt och Thailand är ju alltid Thailand. Några ställen som jag gärna skulle vilja besöka är Galapagosöarna, Peru och Västindien.

Kenya

Santa Monica, LA

Naturen och djurlivet på Galapagosöarna, som tillhör Ecuador, ska tydligen vara något av det vackraste i världen. Endast fem av de 19 öarna är bebodda och öarna är även naturreservat, vilket gör att det är en av de få platser i världen där djuren inte hotas av människan. Skärgården ska vara otroligt vacker och man kryssar runder kring allt från pingviner, sjölejon, leguaner och jättesköldpaddor till valar och hajar. Många dykare och snorklare beger sig hit på grund av det fantastiska havsriket.

Galapagos

Peru är ett land som jag alltid har velat åka till. Jag fascineras av landets kultur som härstammar långt tillbaka från Inkaindianerna. Tänk att få vandra längs Inkaleden i bergskedjan Anderna och besöka Machu Picchu, den glömda staden, som ligger på en 500 m hög berstopp och som byggdes upp av just indianerna. Mer kulturellt och historiskt än så kan det knappast bli. Machu Picchu tillhör faktiskt ett av världens sju underverk. Fortfarande idag består halva Perus befolkning av indianer.

Machu Picchu, Peru

Västindien skiljer sig lite från de andra två ovanstående resmålen. Jag skulle vilja åka dit bara för att havet och stränderna ska vara så vackra där och helt enkelt bara för att sola och bada, nice! Visst låter det lockande med Jamaica, Bahamas, Haiti eller varför inte Aruba?!

Aruba, Västindien

Jag tror absolut att man kan ta med sina barn på långresor, varför inte?! Klart att det kanske krävs lite mer planering än vanligt och att man får anpassa utflyktsmålen efter barnen, men visst går det. Vet till exempel en familj i Sösdala som backpackade med sina tre barn (alla under 7 år) både i Thailand och Sydamerika och det gick hur bra som helst. Jag känner ju dock att jag vill vänta lite med äventyrsresor tills Jalmar blir större, men en långväga sol- och badsemester hade inte suttit helt fel!

Feber och tandsprickning

Ja, mitt lilla hjärta är sjuk här hemma. Vet inte om det beror på en förkylning eller vad, men vi börjar starkt misstänka att det är tandsprickning på g. Han har, som jag tidigare nämnt, varit vaken från och till tre nätter i rad nu och varit orolig, jätteledsen och otröstlig. Som mamma gör det så fruktansvärt ont att inte kunna trösta sitt barn, ingenting hjälper. Sen dagen jag slutade amma så har Jalmar i princip sovit hela nätterna igenom utan problem, så det är inte alls likt honom. Det har slutat med att han varit så trött och somnat av ren utmattning mellan mig och Tobbe ett par timmar framåt morgonkvisten, men i övrigt varit vaken från och till hela långa natten.

Dagarna har han inte alls varit sig själv, vill inte leka, inget som är kul eller intressant (han brukar vara så nyfiken av sig annars), vill absolut inte äta (har provat med allt) och kan inte ens ge ifrån sig ett litet smile hur mycket man än lockar. Han har ungefär 38,5 i feber så det är ju inte så mycket, men tydligen tillräckligt för att må så dåligt som han gör. Näsan rinner lite grann, inget allvarligt där heller. Däremot dreglar han jättemycket och har fingrarna i munnen hela tiden och gnäller och ser allmänt bekymrad ut. Han tar inte ens nappen längre. Så visst kan det vara fler tänder som vill ta sig upp, han har ju bara två än så länge. Vi får väl se, jobbigt är det i alla fall, både för honom och oss.

Det är många som säger att feber och tandsprickning hör ihop, men jag läste att oftast är det inte så alls utan mer en ren slump att det är en infektion i kroppen samtidigt som tänderna kommer. Tja, vad vet jag, man ska visst inte tro på allt man läser eller hör. Synd är det om honom i alla fall och så frustrerande att inte kunna hjälpa. Det måste göra jätteont när tänderna bryter igenom tandköttet. Hade mer än gärna haft ont i hans ställe. Vi får väl hoppas att de där risgrynen tittar fram snart, väldigt snart.