Barn och djur

Visst är det något speciellt med barn och djur?! Alltså, jag menar av någon naturlig anledning så dras barn till djur och tycker oftast det är jätteintressant och spännande. Det brukar börja redan när barnet blir medveten om sin omgivning och följer dem en bra bit upp i ålder. Det behöver inte ens vara så att man har något husdjur i familjen, det blir så ändå. Undra om det ligger i människans natur kanske, djur och människor har ju i princip alltid funnits och mer eller mindre varit beroende av varandra. Som förälder lär man ju oftast barnen från början vad olika djur heter och hur de låter. Man tittar i böcker, ser på tv:n eller stöter på djur lite här och var, som till exempel grannens hund, ankorna i dammen, kossan i hagen eller katten på trottoaren. Jag tycker det är vår skyldighet som vuxna att lära barn att respektera djuren och även naturen. Alla barn kan ju inte växa upp och lära sig att tycka om djur, det beror säkert på vilka förutsättningar man har, men däremot tycker jag att alla borde respektera dem. Jalmar älskar djur och tycker det är hur kul som helst. Favoriterna är vår ena katt Cayenne, min häst Pepsi, grannens tjur Fridolf och farmors hund Zelma.
Våra katter har ju funnits hos honom sen dagen han föddes, ja när han låg i magen också för den delen. Då låg de och spann rogivande på magen på nätterna. När han var mindre och låg i sin spjälsäng så kröp de upp till honom på nätterna och tittade till honom. Efterhand som Jalmar blivit större och även rörligare har de dragit sig undan tyvärr. Fast det är ju fullt förståeligt, vem hade inte gjort det när en vild bebis kommer krypandes efter dem i full karriär och vill dra dem i svansen.
Till en början var Jalmar livrädd för Pepsi och brorsans häst Polly. Han skrek och darrade i hela kroppen bara han såg dem på avstånd. Kanske inte så konstigt, så pass stora djur kan ju skrämma vem som helst. Varje gång vi har varit hemma hos mina föräldrar så har vi tagit en sväng inom hästarna och efter hand har Jalmar vant sig vid dem och insett att de inte är så farliga, trots deras storlek. Nu älskar han Pepsi och vill dit hela tiden och klappar henne mer än gärna. Polly har han fortfarande lite respekt för, hon är ju enormt stor. Det första Jalmar gör när han vaknar varje morgon är att sätta sig upp i sin säng och peka på ett foto på Pepsi som hänger på väggen med ett stort leende och ett "där". Jag är så tacksam över att Jalmar hann träffa min gamle trotjänare Pepsi innan hon dör.
Grannens tjur Fridolf är enorm, men ack så snäll. Han går i en hage alldeles för sig själv och är lite av en enstöring. Fast när jag och Jalmar kommer och hälsar på honom kommer han alltid fram och han är nog lika nyfiken på Jalmar som Jalmar är på honom. Vi brukar stå där en bra stund och mata honom med gräs och prata. Jalmar är så facsinerad av honom och skulle nog gärna krupit in i hagen till honom om jag bara hade tillåtit.
Zelma är Jalmars farmors och farfars ena hund, en Fransk Bulldog. Hon är nog världens mest barnvänliga hund och Jalmar kan i princip göra vad han vill med henne utan att hon rör så mycket som en fena. Hon tar sin mammaroll på största allvar och har vaktat över Jalmar sen han föddes. Hon följer honom vart han än tar sig och ligger/sitter alltid vid hans sida vart han än befinner sig. Hennes dotter Wilda bryr sig inte fullt så mycket som Zelma, utan följer efter mest bara för att Zelma gör det.
För min egen del så har ju djur alltid varit en naturlig del av mitt liv och alltid legat mig varmt om hjärtat. Jag hoppas att Jalmar också kommer att växa upp så, att han kommer att gilla och framför allt respektera djur även när han blir större.