onsdag 21 oktober 2009

Trött tröttare tröttast

Det kan man lugnt påstå att både jag och Jalmar är. Vi har haft några riktigt jobbiga nätter (och dagar också för den delen) och just nu känner jag mig som en zombie. Jalmar har fått en riktig dunderförkylning, flög bara på honom helt plötsligt i måndags under dagen och sen på kvällen fick han feber och var allmänt dålig. Nätterna som har följt har varit fruktansvärda. Stackarn, har inte över huvud taget kunnat andas genom näsan och nyst och hostat om vartannat. Han har varit helt otröstligt ledsen och gråtit så han kräkt. Inget vidare att byta sängkläder mitt i natten med en son som skriker helt hysteriskt vid ens sida och dessutom ett par gånger varje natt. Nässpray och näsdroppar har inte alls hjälpt, inte heller höja huvudänden på sängen. Har haft honom i min famn och vankat av och an här, sen när han lyckats somna om i sin säng så har det tagit sisådär en kvart, tjugo minuter så har han vaknat igen och så samma visa om och om igen, tills natten är slut. Inte så mycket sömn för våran del med andra ord.

Dagarna har varit lite bättre, förrutom tröttheten då, men vi har i alla fall tagit oss igenom dem tillsammans. Jalmar har dock inte sovit mer än 40 minuter på hela dagarna och knappt ätit så jag förstår inte hur han orkar. Man skulle så gärna vilja hjälpa honom, tycker så synd om min älskade lilla son. Vuxna kan ju åtminstone sova rättså ok med en täppt näsa, men det kan ju inte småbarn, då de huvudsakligen andas genom näsan. Visst, det finns alltid de som har det värre, en liten förkylning och ett par sömnlösa nätter, men allt är relativt. Man står ju alltid sig själv och sin familj närmst och trötthet är något av det värsta. Jalmar sov ju inte bra på nätterna när jag ammade heller, men då fick man åtminstone sova mellan amningarna och det kunde bli ett par timmar i sträck. Kan säga att jag inte har sovit mer än max tjugo minuter i sträck dessa nätterna och dessutom haft en skrikande son i famnen, det är en helt annan trötthet.


Just nu sover min lille gosse, men är helt täppt och jag hör hur han kippar efter andan, stackarn. Hoppas verkligen att han får sova lite bättre i natt ändå. Sen är det ju helg snart, tack och lov, och då kan jag och Tobbe hjälpas åt.

1 kommentar:

  1. stackars liten hoppas han kryar på sig snart
    o god sömn är guld värd...det viktigaste för att må bra o orka

    SvaraRadera