Jag jobbar ju och Tobbe är pappaledig just nu. När jag väl slutat jobba för dagen, så finns det inte så mycket tid över för annat än att köra hem och umgås med barnen innan de lägger sig. Givetvis är de prio nummer ett såklart, men däremellan skulle jag vilja hinna med att då och då göra en del ärenden såsom tandläkaren, frissan, storhandla, hästen, träna, shoppa kläder mm. När ska man ha tid till detta undrar jag?! Jag vet, man får ta sig den tiden, men grejen är den att jag blir så jäkla stressad av detta! Om jag slutar tidigt en dag och känner för att gå på stan en stund eller göra något ärende, så tänker jag att denna tiden kunde jag ha haft till att vara med mina pågar i stället för att vara här och så kommer det dåliga samvetet fram. Det brukar sluta med att jag halvspringer genom butikerna och roffar åt mig något plagg som jag inte orkar/hinner prova, eller så sitter jag på helspänn hos frissan och kollar på klockan och bara väntar på att hon ska skynda på och bli klar så jag kan köra hem till mina pågar. Jag träffar dem så lite i veckorna eftersom jag jobbar och vill hinna med att träffa dem så mycket som möjligt den lilla lediga tid jag har över. Samtidigt vill jag kunna uträtta andra saker utan att känna mig stressad och få skuldkänslor. Ha kakan och samtidigt äta den liksom.
Likadant när man är hemma. Självklart vill jag spendera min tid med barnen, men det finns så mycket annat som jag också vill hinna med, typ tvätta, vika tvätt, plantera blommor, klippa gräset, laga mat, byta sängkläder etc. Inget livsnödvändigt, men dock nödvändigt enligt mig. Så kommer det dåliga samvetet igen som på beställning. "Hur fasiken kan jag stå här och vika tvätt när jag kan umgås med mina barn i stället?!" Antar att det inte finns någon bra lösning på detta, bara att jag måste jobba med mig själv och mitt dåliga samvete. Barnen älskar inte mig mindre för att jag kommer hem ett par timmar senare än beräknat eller sysslar med något annat när vi är hemma allihop, det är inget de far illa av. Skärpning, Frida!
Känner igen det där ALLT för väl!!! Är väl bara att så är det att vara mamma. Hur man än gör får man dåligt samvete! Just nu känner jag för att sluta amma men det vill inte Linnea 6 månader, jag känner att det är rätt bra nu, hinner ändå inte mysamma som jag eg. älskar! Men det hinns ju inte med när man har 2 barn till. Där kommer det dåliga samvetet igen!! Stackars Linnea som bara får amma 7 månader....! Om det nu går vägen..?! Madeleine
SvaraRaderaSom sagt, det dåliga samvetet kommer in då bebisen kommer ut ;) Jag har samma känsla o då jobbar jag hemma! Kan fixa o trixa medans barnen e på fsk men det finns alltid ngt o grejja med när de är hemma oxå. Fast jag brukar ge barnen uppgifter så jag e med dem samtidigt som jag tex viker tvätt, lagar mat osv. De kan lägga in tvätten i torktumlaren o köra skottkärra osv osv. Då lindras det iaf lite ;) Jag rekomenderar e-handel, då slipper du ränna i butiker om du ändå inte hinner prova ;) Kan man göra då barnen somnat... Tror att vi bara ska ignorera alla måsten, fast det är så förbaskat svårt. Lycka till o glöm inte njuta, eller hur e det du brukar råda mig :) Kram Linda
SvaraRaderaJo, jag antar att det bara är att gilla läget tjejer, men det är bara så jobbigt att bli stressad hela tiden.
SvaraRaderaMadde, jag kände oxå mig färdig-ammad när Arvid var halvåret, för de där mysstunderna hinns ändå tyvärr inte med. Hoppas din lill-fia väljer att gilla mat bättre än tutte snart, ett stressmoment mindre kanske. Kramis!
Linda, det där med att ge barnen uppgifter e ju smart. Jalmar brukar mer än gärna hjälpa till, men Arvid e lite för liten så oftast står han och gnäller och skriker när jag ska laga mat tex och det är väldigt stressande tyvärr..men man får hitta sina små knep i vardagen..majskrokar e super;). E-handel älskar jag också, smidigt som tusan! Hoppas allt e bra med dig o familjen, vi kan väl träffas ngn gång? Hade varit kul:). Kramis!