Upp och ner

Just nu är Arvid inne i en superjobbig period och allt är upp och ner, dels för oss, men allra mest för honom själv tror jag. Det märks att han själv inte mår bra av det, för ingenting är rätt för lillebror och hur man än försöker så hjälper det inte. Han är mest missnöjd dagarna igenom, gnäller och skriker och vi är ganska slitna och frustrerade i familjen Högberg.

Han har ju mer eller mindre alltid strulat på nätterna, men den senaste tiden så har han "bara" vaknat två gånger per natt och då har vi gett honom ersättning/välling och så har han slocknat direkt, mätt och nöjd. Den senaste veckan har han vaknat med cirka två timmars mellanrum och första halvan av natten är han relativt lätt att somna om, men när han vaknar runt 03-tiden är det helt hopplöst. Har haft ett par nätter nu då han vägrat somna om och alltså hållit sig vaken fram till 08-tiden på morgonen. Har gjort allt som står i min makt, men nejdå, varför ska man sova när man kan vara vaken. Sen heter det ju att en 7-månaders bebis inte behöver äta på natten, så den vanan som vi har skapat nu är kanske inte den bästa, men vad sjutton gör man inte, bara man får tyst på honom så man får sova! Det värsta är ju att han skriker så han väcker Jalmar också, vilket i sin tur har lett till att han börjat komma in till oss varje natt. Det gör i och för sig inte så mycket, tycker det är ganska mysigt, men Jalmar har svårt att komma till ro emellan oss och vaknar gärna innan 05 och vill gå upp.

Sen var det då maten. Arvid vägrar allt vad mat heter och har gjort några veckor nu. Han har väl i och för sig aldrig varit särskilt förtjust i vare sig hemmalagad mat eller burkmat, men har ändå ätit. Nu är det totalstopp bara han ser den, han skriker i högan sky och vägrar. Jag har gjort mig till och lagat extra goda rätter som jag trodde att han skulle gilla, men nejdå. Däremot äter han välling, gröt, ersättning(endast nattetid) och fruktpuréer. Fast de senaste två dagarna vill han knappt äta vare sig fruktpuré eller gröt heller, bara skrik och gråt vid matbordet.

Jag ska väl inte säga att jag är direkt orolig, för han klarar ju sig på vällingen och jag tror ju att det där med sömnen ordnar sig tids nog. Det brukar vara en mognadsfråga både vad gäller mat och sömn, han är ju frisk i övrigt och det är säkert bara en period han har just nu. Däremot lever man i nuet hela tiden och det är så frustrerande att inte kunna hjälpa, hur mycket man än vill och försöker. Likaså har väl ingen kunnat undgå att vi är trötta, trötta, trötta och är man trött har man inte samma tålamod och uthållighet som när man är pigg och glad. Jag hoppas innerligt att det ska gå över snart, jag vill ju bara att han ska må bra och vara den underbara, goa, glada lillebror Arvid som han egentligen är. Älskar dig lillprinsen.