Gå, cykla eller springa

Det finns ju många sätt att ta sig fram på, likaså när det gäller motion. Min käre man har alltid varit cykel-fanatiker, det är ju inte för inte som han fått smeknamnet "Cykel-Tobbe". Genom åren har det varit allt från bmx, mounatinbike, spinning, downhill, landsväg, you name it. Jag är väl inte så jätte-intresserad av just cykling, tycker det är sådär roligt liksom. Tobbe har fått med mig ut i skogen på mountainbike några gånger och det tyckte jag faktiskt var ganska så kul. Svårt, men kul. Att cykla landsväg är mindre kul i mitt tycke. Man bli bara skittrött, flåsar som en galning, svettig och alla uppförsbackar är så jobbiga. Dessutom får man ju så förbannat ont i häcken. Varför görs alla cyklar (förrutom "kärring-cyklar") med så minimal sadel förresten?! Det är ju så jäkla obekvämt!

Jag har alltid föredragit att gå. Tycker det är väldigt behagligt. Man kan prata i lugn och ro utan att tappa andan, man blir inte så värst svettig, hinner njuta av omgivningarna och dessutom ger det bra motion. Det senaste halvåret har jag mot alla mina principer börjat att springa. Minst tre gånger i veckan springer jag. Jag har alltid hatat att springa, den absolut värsta motionsformen. Håll och ont överallt, svetten rinner som en rinnande kran, man flåsar så man inte får någon luft, huvudet bultar och det känns som om man ska svimma vilken sekund som helst. Jag vet egentligen inte vad som fick mig att ändra inställning, men jag tog helt enkelt tag i det. Bra, billig motionsform och vi har löparspåret precis utanför huset. Första löprundan trodde jag att jag skulle dö och orkade inte springa mer än några meter i taget. Nu, ett halvår senare tycker jag att det är hur skönt som helst att komma ut. Speciellt om det är tidigt på morgonen, då känns det som att man får en bra start på dagen och man blir dessutom pigg.

Jag har (i ett svagt ögonblick) lovat Tobbe att vi ska bege oss ut på en liten cykelsemester i sommar. Får väl se hur det går, han är ju liksom van att cykla 10 mil i stöten, när en annan är lycklig över att ha cyklat en halvmil. Fick en försenad mors dag-present för ett par veckor sen, en vit, fin cykel med stor sadel, vilket var mitt krav.

Får jag välja av alla transportmedel så blir det utan tvekan ridning. Finns inget som slår det, frihetskänslan, man blir liksom ett med hästen och det är en underbar känsla att susa fram genom skogen i full gallopp. Annars ur motions-synvinkel så älskar jag ju vanliga hederliga gympa-pass, allt från Friskis "medel-passen", till cirkelträning, boxercise, zumba eller pump.

Tobbe i sitt esse