I snart nio långa månader har jag och Tobbe varit uppe varenda, varenda natt för att vyssja, trösta, mata, vagga, ja, you name it, vår älskade lille Arvid som tydligen inte alls insett att man ska sova då. Vissa nätter har varit outhärdiga, hemska och man har mer eller mindre känt sig som en levande zombie på dagarna. Vår lille påg har absolut inte velat sova om nätterna och har aldrig kommit till ro, hur mycket vi än försökt. Nio månader är lång tid, väldigt lång tid när man inte fått sova mer än ett par, om man haft tur tre, timmar i sträck! Att dessutom gå upp varje morgon vid 04.30-05 har slitit på oss. Sista månaderna har vi varit så fullkomligt utpumpade att enda lösningen vi haft var att ge Arvid ett par flaskor ersättning mitt i natten, för det ville han ha och sen blev han nöjd och somnade om igen. Jag menar, barn behöver ju inte äta på natten om de inte är spädbarn, men vi orkade inte gå där och vyssja i flera timmar, utan tog den lösningen som var smidigast. Tyvärr blev ju detta ingen långsiktig lösning, för vi skulle lik förbenat upp vareviga natt och hade fortfarande ingen sammanhängande sömn.
Jag hade hört talats om Anna Wahlgren-metoden innan, men slagit det ifrån mig eftersom jag hört så mycket negativt om den. Kan säga att nu ångrar jag att jag inte gjort detta tidigare! Jag borde bilda min egen uppfattning först innan jag lyssnar på andra i fortsättningen. Sova hela natten-kuren går ut på att genom olika "verktyg" hjälpa barnet att sova hela nätter igenom. Kuren varar i fyra nätter och en uppföljningsvecka. Efter dessa fyra nätter är tanken att barnet ska kunna sova 12 timmar i sträck och vaknar utvilad och glad. Barnet ska själv lära sig att somna om, utan någon hjälp från en vuxen. Dessa "verktyg" är bland annat att man ska buffa barnet mjukt men bestämt på blöjrumpan tills det kommer till ro och när man känner att det är på väg att somna ska man gå därifrån och använda sig av en nattramsa (typ "gonatti med dig sov så gott") på vägen ut. Tills slut, efter dessa fyra nätter, när barnet sedan vaknar till ska det räcka med att stå utanför dörren och säga denna ramsa och barnet lär sig förknippa den med att somna. Gå gärna in på www.annawahlgren.com om ni är nyfikna. Tror många ser så negativt på denna metod för att de blandar ihop den med 5minutersmetoden eller skrikmetoden som den också kallas. Så är inte fallet! Visst att barnet skriker/frågar vad sjutton som händer till en början, men här går du hela tiden in och bekräftar med hjälp av verktygen att allt är ok och att du kan lugnt somna om, absolut inte att barnet ska skrika sig till sömns!
Det tog ett tag innan Arvid fattade galoppen, han var väldigt arg mellan varven och det är tur att Tobbe varit där och tagit de värsta bitarna för rent känslomässigt tycker jag det är jobbigt med barnskrik. Däremot vet jag ju att det hade ändå inte hjälpt att ta upp honom, för han tröstade aldrig sig med något annat än ersättningen ändå. I alla fall, de där skriken blev mer till små läten och gnyande och med hjälp av ramsan lugnade han sig direkt och kunde själv somna om. I natt var det alltså femte natten och helt, helt otroligt att han sovit hela långa natten!! Kan säga att det är en helt annan kille man har att göra med: glad, sprallig och äter för ett helt kompani. Nu hoppas vi bara innerligt att detta håller i sig!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar