Det är kallt

...och jag FRYSER!! Usch, vad jag ogillar vintern och framför allt kylan! Kan över huvud taget inte se något positivt med denna årstiden, speciellt inte när temperaturen kryper nedåt -5 och allt över det. Hm, ja, det skulle väl vara att det inte finns några mygg, knott eller fästingar då, men annars kan det lika gärna vara. Jag vill ha vår nu!!

I går kväll när vi hade varit en sväng hos mina föräldrar och var på väg hem, visade mätaren i bilen -16 c*, alldeles för kallt i mitt tycke. När vi kom hem så var det hela 16 c* inomhus, fy fasiken vad jag frös! Det går åt dubbelt så mycket bränsle till att värma upp huset med när det är så kallt och man måste bylsa på sig till max när man går ut. Bilen måste man starta långt innan för att man inte ska frysa ihjäl när man sätter sig i den, inget vidare för miljön det och sen måste man skrapa rutorna vareviga gång man ska någonstans. Visst kan det vara fint när snön ligger vit och solen skiner ute, men när det är så kallt så kan man ju ändå inte vara utomhus och njuta av det. Stackars Jalmar klarar typ max en halvtimme ute i kylan, sen är han genomfrusen i både fingrar och tår och kinderna blir alldeles röda och torra, inget kul alls. Jag går och huttrar hela tiden, så kvittar det hur mycket jag än tar på mig, det enda som hjälper är att ställa sig i duschen en lång, lång stund. Jag är nog ingen vinter-människa helt enkelt.

Drygaste tiden är väl ändå januari-mars, då julen är förbi och man bara vill att det ska bli april månad, då våren tittar fram. Nä, tacka vet jag våren, den första vårsolen som kommer och tinar upp allt efter en lång vinter och allt börjar vakna till liv igen. Det blir ljusare och man får mer energi, blommor börjar titta fram genom snön, de första flyttfåglarna anländer och man känner att livet stömmar inom en. På ett sätt är det väl kanske ändå tur att vi har vinter här i Sverige, för då hinner man faktiskt längta till våren. Och jag längtar redan.