Falskt alarm

Ja, så har man varit inne på förlossningen en vända och hem igen.. Usch, blev verkligen rädd i eftermiddags och trodde det var dags! Det värsta av allt var att jag kände inte alls mig redo och ville absolut inte, vilken annan dag som helst men inte idag!!

Efter min och Jalmars middagslur satt vi och läste saga och myste i soffan inne på hans rum. Så kände jag plötsligt att det blev väldigt vått i soffan och trodde det var forstervattnet som börjat läcka. Kan säga som så att det blev en rejäl fläck i soffan och jag fick byta kläder. Så var det sist med Jalmar också, att det "läckte" ur mig och jag kände igen samma symptom. Jag ringde Tobbe direkt eftersom han är i Lund och jobbar och har en bit hem. Sen fick jag ringa farmor som fick slänga sig i bilen och köra hit. Kände inga värkar eller så, men det gjorde jag inte med Jalmar heller, det tog ett helt dygn till innan värkarna satte igång.

Bara att sätta igång att packa resten av bb-väskan och vänta på att Tobbe skulle komma hem. När han sen kom inrusande (han trodde nog att det brann i knutarna) ringde jag till förlossningen som tyckte att vi skulle komma in för undersökning. Sån det blev en tur dit och de kollade mig både utvändigt och invändigt. Allt såg bra ut, bebisen ligger med huvudet ner men ligger fortfarande ganska högt upp och med "ruckbart" huvud. Doktorn kollade noga men kunde inte se några tecken på att hinnorna hade gått hål och inga tecken på att fostervattnet hade börjat läcka. Hon kunde inte säga exakt vad det kunde vara som gjorde att det hade runnit, men antingen var det ett litet minihål på fosterhinnan eller så hade bebisen sparkat till urinblåsan så det var den som hade läckt. I vilket fall som helst så hade bebisen gott om vatten att röra sig i och inga sammandragningar inom räckhåll. Bara att köra hemåt igen och vara som vanligt.

Lättnad tycker jag, för jag ville verkligen, verkligen inte idag!! Bara att invänta nästa tur till förlossningen, kan bli i morgon eller om två veckor, vem vet?!